Att stanna på landsbygden – i vissa sammanhang har det setts som en bakåtsträvande handling. Urbanitet och modernitet har hängt samman, medan landsbygden har tolkats som områden där livsmöjligheterna är begränsade. Men landsbygden har naturligtvis moderniserats tillsammans med det övriga samhället, och möjligheterna till nya former av försörjning och entreprenörskap har utvecklats även där.
En väsentlig del av synen på landsbygden bygger på hur utveckling definieras, vilken terminologi som används och hur frågor ställs. Ett simpelt exempel kommer från det LEADER-finansierade projektet Stannare för hållbar utveckling på landsbygden, som svängde på den allmänt utbredda frågeställningen i undersökningar av flyttningsrörelser, nämligen varför människor flyttar från landsbygden, vilket helt naturligt gör att de intervjuade lyfter fram de begränsningar som landsbygden har. Den motsatta frågeställningen, varför människor valt att stanna på landsbygden, ger i stället beskrivningar av landsbygdens värden och visar på stadens begränsningar. Liknande förutfattade meningar är synliga i många andra forskningsområden, samhällssektorer och branscher: frågeställningarna görs, medvetet eller omedvetet, på ett sätt som gör flyttandet till norm och stannande på landsbygden till ett undantag. Det nämnda projektet visade dock att det verkligen finns värden som är unika för landsbygden och som motiverar till stannande där framom en flytt till urbana områden.
Den motsatta frågeställningen, varför människor valt att stanna på landsbygden, ger i stället beskrivningar av landsbygdens värden och visar på stadens begränsningar.
Kenneth Norberg, projektforskare Åbo Akademi
Undersökningen visade att tillgång till skola, dagis och jobb, samt närhet till familj och sociala nätverk är faktorer som är viktiga för stannande. Vardagen får inte vara för besvärlig, det behöver finnas service tillgänglig, inte minst för barnfamiljer, och samtidigt sociala sammanhang och aktiviteter för alla åldrar. Det kanske mest intressanta resultatet i projektet var dock den dynamik och aktivitet ett byasamhälle kan utveckla över tid och som spelar en viktig roll för dess attraktivitet som boplats.
Sammanhållning, gemensamma aktiveter och gemensamma projekt är faktorer som stärker varandra. Det är möjligt för lokala samhällen att utveckla en tradition att arbeta tillsammans för att nå gemensamma mål, för bygdens utveckling och för att varje enskild persons vardag ska bli mer innehållsrik. Vi såg i våra fallstudier att det dynamiska lokala samhället präglas av både aktiva föreningar och en entreprenörskapsanda. Det fanns till exempel inga motsättningar mellan föreningsaktivitet och privata företag – allt som bidrar med aktivitet, service och utbud i byn välkomnas, stöds och uppmuntras i sådana lokalsamhällen.
Hur kan då sådan dynamik utvecklas? Vad främjar stannande på landsbygden? Det mest grundläggande är att människor kan mötas, att det finns mötesplatser i vardagen som med tiden kan skapa sammanhållning och en känsla av att bygdens utveckling är en gemensam angelägenhet. I en sådan gemenskapskänsla kan dynamik utvecklas: gemensamma aktiviteter utvecklar dynamiken som ger ytterligare gemensamma aktiviteter i en god cirkel. Det finns därför starka skäl för olika samhällsaktörer att främja och stödja lokalsamhällens initiativ.
// Kenneth Nordberg, projektforskare Åbo Akademi
0 kommentarer