Landsbyggare för föreningar – podcast

Kirsi: Välkommen till Maaseutuilijat-projektets podd. I dag ska vi prata om hur föreningar på landsbygden kan ordna evenemang på ett hållbart sätt. Jag heter Kirsi Tikkanen och med mig har jag…

Malin: Malin Winberg

Kirsi: Malin kommer från Yrkeshögskolan Novia, och i det här projektet som riktar sig till Maaseutuilijat-föreningen vill vi lyfta fram aktiva föreningar som verkar på landsbygden och synliggöra deras betydelse för landsbygdens livskraft och invånare.
Ett annat viktigt tema är hållbarhet och hur även landsbygdens föreningar kan arbeta på ett hållbart sätt.
Malin är med i projektet för att utveckla verktyg och arbetssätt för hållbar evenemangsproduktion. Malin, kan du berätta lite om din bakgrund och hur du började arbeta med hållbarhetsfrågor?

Malin: Alltså, jag har alltid varit intresserad av av miljö och natur redan som barn.

Alltså, jag har alltid varit intresserad av miljö och natur redan som barn.
Men sen har jag kanske på ett sätt halkat in i det genom mitt projektledarjobb på Novia. För några år sedan gick jag en masterkurs i cirkulär design och tog en mastersexamen. Efter det har hållbarhet egentligen börjat genomsyra allt jag gör – projekten jag skriver och genomför och allt annat.
Det är nog någonting som jag jobbar mycket med också på arbetet.
Hållbarhet är dessutom något vi tänker på hemma, även om man förstås inte kan göra allting rätt. Men det är ändå en självklar del av hur jag tänker och arbetar nu.

Kirsi: Om vi tänker på hållbar evenemangsproduktion och föreningar: varför valdes just evenemangsproduktionen som tema för det här projektet?

Malin: Evenemang är ju väldigt viktiga på landsbygden, och det är vi föreningar som är med och skapar dem. Antingen i samarbete med kommuner eller andra aktörer. Det är många föreningar som ordnar olika event.

Vi skulle inte ha det kulturliv vi har på landsbygden om det inte vore för föreningarna. Därför är hållbarhet också väldigt viktigt att tänka på när man skapar evenemang. En del av dem är engångstillfällen, andra är återkommande, men egentligen är varje evenemang som verksamheten i miniatyr.

Det är ett väldigt bra sätt att öva på hållbarhet och de olika dimensionerna av hållbarhet. Dessutom kan ett evenemang lämna ett stort avtryck. Man kanske tänker att “det är bara ett evenemang, ett engångstillfälle”, men man kan faktiskt påverka ganska mycket. Genom sina evenemang kan man göra riktigt bra val.

Kirsi: Hur tänkte du arbeta tillsammans med föreningarna?

Malin: Sa du “miten”?
Ja, vi har gjort workshoppar där vi har arbetat tillsammans — tittat på utmaningar, tittat på möjligheter och vad man kan göra.
Vi har också sett på olika samarbeten. Allt detta gör vi för att ta fram material som är relevant för Österbotten och för föreningarna.
Vi har dessutom intervjuat föreningar som vi kommer att lyfta fram som bra exempel.
Det här materialet kommer att publiceras nu i vår.

Kirsi: Kan du ge något exempel på om det, just för Österbottens föreningar, har kommit fram något särskilt som är viktigt att tänka på?

Malin: Samarbete. Det är nog det som har kommit fram mest, vikten av att man träffas, pratar och kan dela med sig av både erfarenheter och utmaningar, så att man inte sitter ensam och försöker uppfinna hjulet på nytt. Det här med samarbete har verkligen återkommit om och om igen.

Här har det också lyfts att den ekologiska biten, alltså den miljömässiga hållbarheten, är ganska lätt att hitta information om. Det finns många färdiga checklistor som är rätt lika för alla, vad man ska undvika och så vidare.

Men när det gäller den sociala hållbarheten, hur man verkligen gör ett evenemang tillgängligt, öppet och välkomnande för alla, där finns det mycket fler frågor. Och just där är samarbetet mellan olika aktörer till stor hjälp.

 Kirsi: Hur har föreningarna tagit emot dig? Hur förhåller de sig till det här med hållbar utveckling?

Malin: Jag tror nog att det har varit positivt, men det är förstås också en tidsfråga. Många föreningar bygger helt på frivilligt arbete. Det är volontärarbete och det finns redan mycket som ska göras, så man måste se till att man inte tar för mycket tid av föreningarna utan att man faktiskt ger dem något tillbaka, så att det blir en win-win för dem också.

Positivt, men man ser också att det finns utmaningar. Vi hade ett exempel för någon vecka sedan när vi pratade om att låna och hyra saker. Då kom det fram att det inte alltid fungerar så bra, till exempel att hyra en grill. Den kom aldrig, och när den väl kom var den jättesmutsig. Så ibland måste man helt enkelt välja: vad fungerar för vår förening?

Man kan inte alltid göra allt. Man måste säga: vad är bra för vår förening och hur fungerar det för oss? Men i stort tycker jag att det har varit positivt. När föreningarna vet vad det handlar om och förstår att vi är här för att hjälpa dem, då går det bra. Då handlar det inte om att vi bara tar deras tid. Föreningar vet vad det handlar om och förstår att det att vi är här för att hjälpa dem så då då går det bra. Att det är inte bara att vi ska ta deras tid.

Kirsi: Det viktigaste är alltså inte att göra allt, utan att göra något. Men vilka tips skulle du ge till föreningar som vill börja tänka mer på hållbarhet, vad de själva kan göra när de börjar planera evenemang?

Malin: Börja smått. Precis som du sa, man behöver inte göra allt på en gång, men börja i liten skala. Börja med en del och bygg på det.
Som jag nämnde tidigare, man kan testa saker i evenemang och sedan skala upp till resten av verksamheten.

Tänk smått och lokalt, både när det gäller samarbetspartners och produkter. Det är ett ganska enkelt sätt att göra mycket.

Tänk också på tillgänglighet och kommunikationen kring evenemanget.
Och samarbeta. Våga öppna upp för nya samarbeten.

Lyssna på deltagarna och utvärdera, även besökarna. Skapa tillsammans med dem som kommer, så att man inte gör något i onödan. Det är också en hållbarhetsfråga.

Kirsi: Och sedan, du har undervisat och gett råd kring det här temat, men har du själv fått några insikter eller nya tankar om ämnet?

Malin: Man lär sig hela tiden, så jag är inte på något sätt fullärd.
Men det jag har fått upp ögonen för ännu mer är, för det första, vikten av samarbete, något som föreningarna själva har lyft fram för mig. Det är verkligen jätteviktigt att vi träffas, bollar idéer och delar misstag.

Ofta kommer de bästa sakerna fram just då, slumpen leder till samarbeten eller nya idéer.
Och också det här: man ska våga säga till när man inte gör allt rätt. Våga ta de små stegen och stå för dem. Det är helt okej att vi inte kan göra allt på en gång.
Det är de två sakerna jag tar med mig.

Kirsi: Och sedan ännu detta: den här guideboken som du har gjort kommer ut på våren, men var kan man hitta den? 

Malin:  Den hittar du säkert på många ställen, men först och främst på projektets hemsida: landsbyggare.fi.
Och sen förstås i våra vanliga kanaler, där det kommer att länkas till den, både på Novias och Aktion Österbottens sidor. Du kanske har några till också? 

Kirsi:Guiden finns alltså på www.landsbyggare.fi eller www.maaseutuilijat.fi, och dessutom på Novias sidor och projektets sociala medier. På så många ställen som möjligt, så att föreningarna hittar den och har nytta av den.

Tack, Malin.

Malin:  Tack!